Högsta domstolen underkände bodelning under bestående äktenskap på grund av det förstärkta laglottsskyddet

Under sommaren 2021 konstaterade Högsta domstolen i tvistemålet ”Diamanthandlarens gåvor” att tre syskons respektive laglotter hade blivit kränkta, detta till följd av att deras far en kort tid innan han avled gett sin nya hustru en flera gåvor under det knappt två år långa äktenskapet. En bröstarvinges laglott utgörs av hälften av den arvslott som tillkommer denne och i ärvdabalken finns ett förstärkt laglottsskydd som innebär att en bröstarvinge kan begära återgång av gåvor som den avlidne gett under sin livstid och som kan jämställas med ett testamente. Bröstarvinge har utöver det möjlighet att påkalla jämkning av ett testamente för att få ut sin laglott.

Utöver faderns gåvor till hustrun genomfördes också en bodelning under bestående äktenskap, detta endast ett halvår innan fadern avled. Kort efter bodelningen upprättade makarna dessutom ett nytt äktenskapsförord där det bestämdes att den egendom som genom bodelningen tillföll hustrun skulle vara hennes enskilda egendom. Det innebar att stor del av faderns förmögenhet överfördes till hustrun och därefter inte fanns kvar som arv till syskonen.

Högsta domstolen konstaterade vid en helhetsbedömning att bodelningen tillsammans med gåvorna innebar ett kringgående av syskonens rätt till sina laglotter. Bodelningen med gåvorna var att jämställa med ett testamente och skulle därför återgå. Hela värdet av gåvorna samt hela värdet av hustruns bodelningslott lades till i kvarlåtenskapen efter fadern och hustrun förpliktades därmed att betala stora summor till var och en av hans bröstarvingar.